Vilken dag det va igår!
Det började med att Roar ringer upp mig vid sju i går morse och sa att Sandra hade börjat fått värkar.
Lite seg i huvudet frågade jag vad jag skulle göra,Kom hit sa han!
När jag kom till Monika så satt Sandra helt lungt,men efter en stund fick hon bara kraftigare värkar.
Ringde upp förlossningen som sa att mådde hon bra och inte kände för att åka in så skulle hon stanna hemma.
Ringde och avbokade Sandras tid på barnmorskan för jag visste att hon skulle inte behöva gå dit.
Efter ett tag så fick hon bara mer ont och vi bestämmde oss för att åka in.
När vi kom in så fick Sandra ligga på en "Kurva" som skulle visa hur värkarna var och hur bebisen mådde.
Tydligen visade inte maskinen Sandras värkar så bra.
Monika och Sara skjutsade hem peter,och jag och roar var kvar med sandra.
Efter ett tag så skulle dom undersöka sandra och kolla om hon hade öppnat sig någonting.
Till våran stora förvåning hade hon öppnat sig 5cm. Och då bestämdes det att Sandra skulle få ryggbedövning.
Och jag kan säga att sandra hade en skit bra kompis och den heter lustgas eller luftgas enligt sandra.
Hon hängde på den nästan hela tiden och hade ganska så kul mellan värkarna.
När hon hade fått ryggbedövningen så fick hon ta det lungt ett litet tag men det va inte lång stund.
Efter ett tag fick hon jätte ont igen och sa att det tryckte som faan. Och vid den här tiden hade Monika och Sara kommit tillbaka. Vi rinde då på Barnmorskan och sandra berättade att det tryckte på som satan. Och då sa dom att hon skulle vänta ett tag till .
Sen sa sandra att hon va tvungen att gå på toaletten och jag följde med henne.
Väl inne på toa va hon inte så glad för att jag hade ljugit för henne att det inte skulle göra så ont med krystvärkarna som Monika oxå fick höra =)
När vi skulle ut från toa sa sandra att hon orkade inte hålla emot mer och vi tog henne till sängen ..
Och då ringde vi på klockan igen och sa att hon tyckte att det tryckte neråt hel tiden .
OCh då skulle dom undersöka henne igen .
Monika gick ut och dom undersökte sandra och sa att hon va helt öppen och kunde börja trycka lite om hon ville .
Haha monika måste ha hört att det va på g för på 10 sekunder va hon inne på rummet igen !
Sandra började ta i och jag såg på henne hur ont det gjorde,Roar och monika och jag stog framme vid hennes säng.
Roar höll i handen och monika med och jag tryckte på benet och hjälpte Monika och roar att torka svetten från panna.
När hon hade krystat ett tag fick nog sandra lite panik för hon kunde inte andas,då blev jag faktiskt rädd,eller jag tror att alla blev det .
Det tog 20 minuter föe henne att krysta fram det lilla underverket hon har haft i sin magen !
Och när han kom ut så hörde man sandra säga : Vad var det där?
Hahah alla skrattade och hade världen gråtkalas när lilla Jonathan kom ut ! 
Jag lipade ingenting på hela dagen även fast det var så känsligt och jobbigt att se Sandra ha ont!
Men när Jonathan kom ut kom tårarna på alla!

Alltså Sandra va helt underbar hela dagen,har aldrig sätt en tjej som klarar av smärta så bra!
Och än idag är jag helt förvånad hur bra allting gick, och hur duktiga alla var.
Sandra är stålkvinnan i mina ögon! Tio timmar tog alltihopa!

Tack för en underbar dag ! Kommer aldrig glömma den 23 Februari !!!!!

Snart ska jag och Monika åka och hämta Sandra och Roar och lilla Jonathan! Då blir det gosa bebis i högsta grad!
Sandra sa att jag skulle följa med till stan och hämta dom !

Kram Jag och Jonathan!